Livet som ensamstående

Nu har Lukas varit och jobbat i Norge i sex dagar, och jag har provat på livet som ensamstående. 

Det började bra, bättre än jag drömt om. Ganska okej med sömn på natten, och busiga barn på dagen. Sen vände det, många "vakningar" på natten och tidiga mornar, 5.30-6.30. Mitt tålamod försvinner sakta, så också orken att hitta på saker vilket resulterar i irritation på varandra å bråk.

Här försöker jag inte hitta sömnen men iallafall vila lite när Rasmus sov och Oliver såg på film. Men ack så fel man kan ha. -Mamma vakna, hoppar på mamma, titta mamma osv. 

Sekunderna efter bilden står han uppe på mig. 

När jag tog denna bilden var jag något irriterad. Jag tänkte att jag skulle få sova lite när jag la mig i god tid, 21. Rasmus vaknade typ varje kvart och skrek länge nog för att jag skulle vara påväg upp men då tystnade han. Till slut hann jag upp med en flaska välling, då kastade han nappen på golvet, vägrade välling och ville inte vara i mammas famn. Blä! 

Kanske tänder, så tog med honom ner till mig och gav lite panadol. Han blev tyst i min säng med lampan tänd. Ett tag tyckte han till och med att det var dags å leka. Det tog 1,5 timme tills han somnat. Så jag hittade sömnen ca 00.30. Men det tog inte slut där, Oliver hade två "vakningar". Klockan 6 var det bara att stiga upp igen.

Jag kommer definitivt  ta sovmorgon när Lukas kommer hem.

Gott med dressing!

Kände att jag behövde pigga upp mig själv och unnade mig lite blommor.

Idag kom farfar och Marit och passade barnen och jag åkte och handlade, skönt att få lite andrum.

Och barnen hade kul.

På eftermiddagen fick vi finbesök av Leah, Amelie och Jennika. Och goda semlor hade dom med sig.

Rasmus och Amelie  är lika långa, trots att hon är 6 månader yngre. Oliver och Leah leker så duktigt med varandra nuförtiden, och har så gulliga samtal.

Fy vad det är skönt att ha någon vuxen att umgås med, och någon prata av sig med. 

Detta blev det till middag. Tror det är första gången jag gjort sparris, dom blev ganska bra.

Fredagsmysdags. Usch vilken gosig och mysig kille Oliver är. Han var orolig att jag skulle missa amigo grande att han kom springande för att hämta mig, skynda, skynda :-)

Det blev lite variation från dom vanliga popcornen.

Såhär tokig kan man vara. Undra om det var så gott att han inte kan vara still, eller om han bara leker bebis?

I all han iver var han tvungen att springa och hoppa i soffan, det slutade men hans huvud mot mitt knä. Jag fick riktigt ont, så jag undrar hur hans huvud känns.

Han blev helt tyst med händerna framför, sen kom det:mamma, måste åka sjukhus, få plåster. 

En stund senare sa han: flåt (förlåt) mamma slog knäet. Ååå gulligast killen.

Utebus

Jag och pojkarna har varit ute och busat. Det blev både pulkaåkning och gungande. Tur att vi har en så stor pulka att båda får bra plats ;-) , och mycket snö!

Jag blev tillsagd av Oliver när jag skulle putta på Rasmus i gunga. 

-Nej, stopp mamma. Bara Oja gunga mammus!!!

 

Alla hjärtan

För Lukas är dagar som alla hjärtansdag inte viktig, men jag vill nog hitta på något för mina hjärtan.
Tänkte länge på vad jag skulle hitta på, men med två små barn blir det inte så avancerat. Smög ner små lappar som han skulle hitta under dagen på jobbet. Och så blev det smaskig middag med en hjärtligt god efterätt.

 Första lagret är jordgubbsmaräng, på det limecurd, lite mer maräng å så chokladmousse med daim.
Ganska mäktigt å mumsigt gott

Det var gott mamma!!

Finaste blommorna av sambon.

Fick dom finaste korten från Malax och bästisen Maya.

Saknar er! 

Bättre sent än aldrig!

Jag har märkt att det går ganska länge mellan mina inlägg här på bloggen. Men jag vill ändå få skrivit allt vi gör, så dom kommer i klumpar, ofta ett tag efter. Men bättre sent än aldrig!
Jag har ju bloggen lite som dagbok och då vill jag inte "hoppa över" allt skoj jag å mina fina pojkar hittar på.

Bort med nappen

För ca två veckor sedan tog jag utan å riktigt ha tänkt på det bort Rasmus napp, utom när han sover. Dels för hans skull, men också för storebrors skull. Så att Oliver ska slippa se den hela tiden.
Tanken var att ta bort Olivers napp även på natten. Så i onsdags var vi ute med Oliver så att han fick hänga upp napparna i trädet, så att fåglarna kan ta med dom till sina bebisar.
Efter ett tag smög jag ut och tog bort dom. När Oliver märkte att dom var försvunna fick han full fart, på med skor och mössa. Han skulle ut, bojt fågla oja nappen. Vi fick lugnat ner honom.
När det var dags för läggning var han upprörd och var ledsen och somnade först när Lukas satt hos honom.

Vi hade funderat på om vi samtidigt skulle ta inte-sova-hos-mamma-å-pappa kampen. Och så blev det. Tror att den har varit jobbigare än nappen, för både Oliver och oss.
Han somnar nog ganska snällt utan nappen nu, men det är jobbigt på natten när han fortfarande vill komma ner till våran säng. Ibland har han varit så ledsen att Lukas fått ligga i hans säng och hålla honom där och han har varit så ledsen att han väckt även lillebror som då har så svårt å somna om. Hoppas att det kommer bli bättre nätter nu när jag från å med igår är ensam då Lukas åkt till Norge. Kommer vara svårt om pojkarna ligger i vars ett rum och skriker.

Daidalos

Nu menar jag alltså inte Daidalos som i grekiska mytologin som var uppfinnare och byggde labyrinter utan barnprogrammet. Fast i där är han just uppfinnare och har labyrinter och andra kluriga saker som barn tävla i. Och det är som i mytologin där minotauren  finns i labyrinten så finns det här också "robotmonster"uppfinningar som jagar barnen och sprutar slajm  på barnen.

Förra året gillade Oliver detta program, men ibland kunde han tycka att det var läskigt när barnen blev jagade. I år älskar han det! Han pratar om det om det hela tiden, med kompisar och väckte mig i förrgår med orden: mamma? titta daidaloss?
Det bästa han sagt var nu i onsdags när han satt i pappas famn och tittade: Oja inte rädd daidaloss, Oja bara papegoja!
*(Oja är Olivers smeknamn som han fått av Maya, Oja har blivit Oja Goj som blivit Oja papegoja)

Näsblod

På kvällen hörde vi ett svagt kved uppifrån, Lukas gick upp. När Lukas ropade på mig att komma förstod jag att det var något som var fel. När jag kom upp stod Lukas med Oliver i famnen. Han hade utsmetat blod i ansiktet. Han måste ha vaknat av att näsblod åkte ner i halsen. Jag blev, givetvis, upprörd och Oliver började på panik. Vi fick inte tvätta, kyla eller trycka.
Jag ringde till sjukhuset och kollade så det inte kunde vara nåt allvarligt, men det var vanligt för barn å få näsblod på vintern.
Så vi satte oss i soffan med Oliver i famnen, jag fixade på en favorit film för att distrahera honom från det jobbiga. Han slutade blöda ganska snabbt och då lugnade han sig. Då fick Lukas också torka bort det värsta blodet från hans händer och ansikte, det gick åt en hel del papper.

Idag märks det inget på Oliver, förutom lite lite torkat blod runt näsan som jag inte får ta bort. 

Vi får införskaffa ordentlig luftfuktare så vi slipper detta igen.

Första ärret

Idag fick Rasmus sitt första ärr. Tror iallafall att det kommer bli ett ärr. Vi var på besök hos Christa & Co när olyckan var framme, vet inte helt vad som hände men han föll troligtvis mot någon kant och fick ett jack just vid ögonbrynet.
Christa fick plåstra om honom, tur det händer hemma hos sjuksköterskan ;-)

 Lille Anton sov igenom allt

 Några få minuter innan olyckan leker pojkarna fint

 Omplåstrad liten kille

Glad kille fast man har ont

Ny frisyr

Nyklippt Rasmus

Blev inte helt nöjd med min klippning men han bryr sig nog inte. 

Kampen

I helgen hade Oliver och jag en kamp, en skokamp.
Han rev ner alla skorna från skostället, och jag sa att han skulle ställa dom tillbaka. Det var då kampen började. Han fick inte gå från dörrmattan innan han gjort klart. Men han bara kastade runt dom, sa att jag skulle gör det, ville "gosa mamma" och när det inte funkade blev det desperat "gosa pappa". Det var lip å skrik å gråt och en väldigt bestämd mamma.

Efter en timme slutade kampen, såhär

En sovande Oliver

Snö å is

Denna helg skulle det bli invigning av isen, ordentligt. Vi hade ordnat att Oliver skulle få låna skridskor. Tack Ulrika! Vi mötte upp Neo med familj på småholma. Men mamman och pappan orkade inte åka dubbelvikta och hålla honom så länge, det blev ganska ont i ryggen. Men lika glad var han för det. Neo hade inte heller skridskor på.

Vi hade picknick väskan med massa gott, men Oliver ratade på varm choklad och bulle och tog istället en äggmacka och vatten. 

Medan pojkarna mumsade tittade dom på när papporna visade sina hockey-skills

Oliver och Neo fick sig en tur i pulkan

Här är två klipp från ispulkåkningen

Söndag

På söndagen var det ut i snön igen. Pulka åkning stod på schemat tillsammans med snögubbe- byggning.

Så här fin blev vår snögubbe

Gungan var populär och Oliver kunde inte gunga högt nog (enligt honom själv). PS vet ej hur filtret hamnade där, men det passar ju fint ;-)

MPR vaccin

Jag minns var rådgivningstanten sa när Oliver skulle få sitt MPR vaccin, det var samma ord som när Rasmus skulle få sin spruta. Det kunde eventuellt bli lite förkylnigsymptom en vecka efter sprutan.
Oliver fick, vad jag kommer ihåg ingenting.
Rasmus vaknade från lunchvilan två dagar efter med 40 graders feber, den ville inte gå ner trots febernersättande. Sms'n blev många till min vän Christa som jobbar på akuten (mammaledig), vi klurade på om det var tänder eller något annat, hon hjälpte mig med dosering. Efter ca 1,5 dygn sjönk febern till 38,2, men steg till 40 igen innan den avtog. Tredagarsfeber kom vi fram till då vi tycktes se lite svaga utslag, plus en lite bit av en tand tittar fram.

Ett tag senare, 2,5 veckor efter MPR'n, märkte jag efter ett bad att Rasmus hade massa prickar. Eftersom han har atopiskhud är det inget konstigt utan jag bara smörjde honom ordentligt. På morgonen blev jag orolig eftersom han hade fått betyligt fler  utslag över natten. Återigen blev det sms till Christa, min räddaren i nöden. Efter någon dag kom vi fram till att det måste vara vattkoppor, det går så mycket just nu. Vi hade vakna nätter, Rasmus kunde inte sova för all klåda. Försökte med salvor och potatismjöl. På tisdagen, 4 dagar efter dom första utslagen kom, var det fortfarande inte några vattenfyllda blåsor. Om det inte var vattkoppor vad var det då?  Jag ringde till hälsocentralen och vi fick komma in, bakvägen och till ett isolerat rum. Sköterskan tittade lite och tyckte nog inte att det såg ut som vattkoppor. När läkaren kom letade och letade hon, till slut hittade hon ett utslag som skulle kunna vara vätska i. Frågade om hans vaccinationer, men kom inte fram till något mer.
Vi fick i alla fall medicin mot klådan!

När jag kom hem satte jag mig vid datorn och googlade på utslag. Kom in på svenska sidor om MPR vaccinet. Där stod det att man kan få förkylningssymptom. Men man kan också få mässlingen, försvagad version som inte smittar. Och det upp till en hel månad efter sprutan.
Tänk så enkelt det hade varit om det hade blivit nämnt på rådgivningen här på Åland.

Så här såg prickarna ut först

Senare blev dom såhär (Bilderna är lånade)

Förra veckan

Förra helgen var det perfekt is och bra väder. Problemet var att vi inte fick tag på skridskor åt Oliver och Rasmus var dålig. Men Lukas och Oliver var en sväng till isen ändå.

Ibland blir man trötta

Vi var i veckan och hälsade på farmor, vi gick på promenad och åkte pulka. 

Rasmus som skulle sova satt i vagnen, men både lillen och storen tyckte att han också skulle åka pulka. Roligt var det.

All pulkaåkning gjorde att man var så trötta att somnar vid matbordet.