Väntar

Väntar med spänning på att höra från Cila. Kan inte slappna av, kollar konstant all social media.
Har det blivit bebis än?

Härlig lördag

Vilken underbar dag vi har haft. Sol, stuga, vatten. Vad kan man sakna? Bara pappan.

Vi styrde kosan mot farmors stuga tidigt på morgonen. Bilen var fullpackad med ombyten, för jag vet hur det kommer bli när det finns vatten. 

Det är obligatoriskt att meka lite på trakorn, och krocka lite med lillebror

Fina lilla Rasmus, jag är så glad att han gillar sin hatt för han är sötaste lilla killen i den

 Nu kommer massa badbilder från flera omgångar av bad och lek

En hel dag med lek, sol och vatten resulterade att Oliver somnade vid middagen och sover ännu..

Välkommen Nils

Igår kom lille Nils till världen 7 veckor förtidigt. Min väninna har redan legat på sjukhus i några veckor då vattnet. Det var långtråkigt för henne, och saknade nog sin man och son hemma.
Det var planerat igångsättning i vecka 34, men lille killen ville ut tidigare.

Helen jag är lite avundsjuk på dig, att du har en ny liten person som kommer in i ditt liv som kommer att älska dig och du honom. Hoppas att vi kan ses i sommar när jag kommer till Sverige.

Lekdate

Idag har vi äntligen haft besök. Felicia med mamma kom för att hänga med oss.
Här kommer, som vanligt, ett bildmaraton.

Om ni undrar vad en potatisstöt gör ute i gräset så får ni fråga pojkarna. 

Det var kamp med gråt och skrik om vem som skulle få sitta i gungan, mellan pojkarna alltså.

Här gömmer sig barnen får att bli nedsprutade av Madde

Stor vattenkanna, eller liten kille

Räknar ner dagarna

Vi räknar ner dagarna tills vattkopporna torkat och försvunnit. Vissa dagar har varit bättre men andra har varit superjobbiga. Nätter när han bara sovit 5 minuter i stöten och igår ville han inte äta nåt och grät i flera timmar för att han hade ont i munnen. Känns hemskt att nästan bara kunna titta på och inte kunna göra något för sitt barn när han har ont och jobbigt. 

Man ska väl inte vara ute i solen, men det har varit svårt att hålla honom innu nu när det har varit så fint väder ute. Men solhatten måste vara på som skydd mot ärr.  

Såhär sover Oliver, jag får sova på kanten

Här är några av hans vattkoppor

Båda killarna har somnat lite här och där.

Dagarna innan vattkopporna

Dagarna innan vattkopporna kom till Gottby bestod av mycket packande inför den nu inställda resan. Men också en del annat skoj.

Vi planterade ett päronträd som Rasmus fått av farmor.

Oliver tog sig en fiskepaus när han var klar med det hårda arbetet.

Gulligaste lilla Rasmus var ivrig när vi tog oss till simhallen. Sist gång vi var där var någon vecka innan Rasmus föddes, så första gången för honom. 

Det tog ett tag för Rasmus att "bemästra" armpuffarna men på slutet guppade han runt själv, men mamma var alltid redo. Oliver tyckte också det var kul men är ännu rädd för att få vatten i ansiktet.

Här är en "efter-bild". Jag hade packat ner gott snax så vi håller energin och humöret på topp.

Nästa premiär för Rasmus var att åka med pappa å klippa gräset, ett nöje som hittills bara varit Olivers. Nu får dom slåss om det, kanske tur att Lukas köpt ett släp till den så kan dom samsas.

Ändrade planer

Har länge planerat och sett så mycket fram emot en resa till västkusten för at hälsa på min familj och mina vänner, och även en tur till Oslo.
När jag bara hade Oliver kunde jag resa dit, det var jobbigt men jag klarade det, men nu när det är två små söta killar fixar jag inte det med en färja på 2,5 timme och pojkar som springer åt olika håll och sedan en åka bil i alldeles för många timmar.
Men nu när Lukas jobbar i Norge kom jag på att han kan köra oss dit och sen ta bussen till Oslo, och sen när hans pass är klart så kör han oss hem igen.
Vi fick ett litet "bakslag" då min älskade Helen, och hennes bebis i magen, hamnade in på sjukhus och inte hade kunnat hänga med oss, men vi hade kunnat hälsa på henne och busa med hennes förste pojke.
Allt var organiserat och packat, vi var redo. Vaknade i god tid, vi blöjbytet såg jag en vätskefylld blåsa på Olivers ben, å så en till. Vattkoppor!
Men vi tänkte att vi åker ändå, fast det jag inte för hälsa på Helen, men tänkte att min brors alla barn har haft det så vi kan hänga där. Men när vi kom av färjan i Sverige ringde jag och det visar sig att alla inte hade haft och om dom blev smittade så skulle dom bli sjuka just när dom ska åka iväg på massa skoj. Så vi tog beslutet att vända om, eller köra in till Norrtälje och vänta på nästa färja tillbaka.
Det var så tråkigt, Oliver blev ledsen för att inte få träffa kusinerna, och jag med. Jag satt i baksätet mellan pojkarna och fällde några tårar.

 Så litet å oskyldigt det startar.

























Titt tu säger pojkarna.

Morsdag

Idag är det morsdag här på Åland.
Jag blev väckt till en tallrik full med kärlek.

Vi tog oss en tur till Maxinge för lunch och shopping, problemet var att vi var där två timmar innan det öppnar, så barnen fick busa i lekhörnan. Barnen for runt i full fart så det blev bara suddiga bilder.

 

Lukas lagade middag också, det blev hemma lagade potatis och morotspommes med oxfile och god sås. Mmmmums!

Mina älskad pojkar, jag är glad att jag är eran mamma

Men detta inlägg vill jag tillägna en annan mamma som just nu ligger i en säng på NÄL sjukhus och försöker hålla "tvåan" inne då vattnet började gå över 9 veckor tidigt. Så nu måste världens bästa Helen ligga stilla i en sjukhussäng och vänta tills lillebror kommer. Jag kan tänka mig att det är långtråkigt och jag skulle nog börja krypa på väggarna, men samtidigt vill man ju att det ska dröja länge tills bebis kommer så att den hinner växa till sig. Varje dag räknas.
Det är gånger som denna jag är glad över vi råkar bo på en plats på jorden där sjukvård, mödra/barnavård finns och är bra.
Vi ses om en vecka gumman! Längtar!

 Här är finaste Helen med sin man och son på bröllopsdagen, augusti 2013.